<\/p>\n\n\n\n
Vad \u00e4r vishet? Och vem \u00e4r en sann filosof? I de fr\u00e5gorna tar Nilos av Ankara sin utg\u00e5ngspunkt. <\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga greker och inte s\u00e5 f\u00e5 judar har s\u00f6kt n\u00e5 vishet. Men endast Kristi l\u00e4rjungar har f\u00f6rv\u00e4rvat sann visdom eftersom de har Visheten till l\u00e4rare, som genom sitt exempel visar dem hur man b\u00f6r leva.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Det svenska ordet filosofi<\/em> kommer av grekiskans \u03c6\u03b9\u03bb\u03bf\u03c3\u03bf\u03c6\u03af\u03b1, som betyder \u201dv\u00e4n av vishet\u201d. F\u00f6r antikens filosofer var filosofin inte fr\u00e4mst en intellektuell disciplin, den var en v\u00e4g till ett gott, sant och vackert liv. Strikt talat kunde d\u00e4rf\u00f6r ingen kallas filosof i verklig mening f\u00f6rr\u00e4n man sett hur hans eller hennes liv slutade. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r den tidiga kyrkans l\u00e4rare \u00f6verlappade teologin och filosofin varandra. L\u00e4ran om Gud och l\u00e4ran och visheten \u00e4r ytterst detsamma. N\u00e4r Nilos kallar Kristus Visheten, traderar han Paulus som med anspelning p\u00e5 den antika filosofiska traditionen knyter visheten till Kristus. \u201dGrekerna s\u00f6ker vishet, men vi f\u00f6rkunnar en Kristus \u2026 som \u00e4r Guds kraft och Guds vishet\u201d, skriver aposteln i F\u00f6rsta Korinthierbrevet (1:22, 24). Och det som g\u00f6r Kristus till den sanna visheten \u00e4r inte vad han l\u00e4r<\/em> men vad han \u00e4r<\/em>. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r Nilos av Ankara kritiserar dem som bara \u00e4r filosofer till namnet skriver han:<\/p>\n\n\n\n
Visserligen upptr\u00e4der de som filosofer \u2013 med mantel, sk\u00e4gg och stav \u2013 men de van\u00e4rar kroppen och \u00e4r i lidelsernas v\u00e5ld. De \u00e4r slavar under lusten och gommens lockelser, och ser det som naturligt. De ger efter f\u00f6r vrede, l\u00e5ter sig berusas av ber\u00f6m och kastar sig glupskt \u00f6ver maten likt hundar. De inser inte att endast den kan \u00e4ga vishet som \u00e4r fri och inte l\u00e4ngre till salu f\u00f6r lidelsernas slaveri. Den m\u00e4nniska som \u00e4ger en inre resning kan vara underst\u00e4lld andra utan att ta skada. Men den som \u00e4r kuvad under lidelser och njutningar drar van\u00e4ra och l\u00f6je \u00f6ver sig. <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Med orden \u201dendast den kan \u00e4ga vishet som \u00e4r fri\u201d visar Nilos hur filosofin inte \u00e4r en fr\u00e5ga om att veta<\/em> det ena eller andra, snarare om att vara<\/em> det ena eller andra. Filosofin \u00e4r en asketisk disciplin, inte en fr\u00e5ga om att \u201dh\u00e4nge sig \u00e5t teorier\u201d, som Nilos uttrycker det. Han konstaterar att \u201den del greker menar sig \u00e4ga insikt i den andliga v\u00e4rlden, men \u00e4r ointresserade av att \u00f6va sig i goda dygder\u201d. Om s\u00e5dana \u201dfilosofer\u201d skriver han:<\/p>\n\n\n\n
Deras m\u00f6da \u00e4r f\u00f6rspilld eftersom de s\u00f6ker \u00e4ra och ber\u00f6mmelse. Allt som oftast \u00e4r de ute efter att g\u00f6ra intryck, och utst\u00e5r g\u00e4rna umb\u00e4randen bara de f\u00e5r appl\u00e5der.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vad \u00e4r vishet? Och vem \u00e4r en sann filosof? I de fr\u00e5gorna tar Nilos av Ankara sin utg\u00e5ngspunkt. M\u00e5nga greker och inte s\u00e5 f\u00e5 judar har s\u00f6kt n\u00e5 vishet. Men endast Kristi l\u00e4rjungar har f\u00f6rv\u00e4rvat sann visdom eftersom de har Visheten till l\u00e4rare, som genom sitt exempel visar dem hur man b\u00f6r leva. Det svenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11717","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11717","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11717"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11717\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11732,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11717\/revisions\/11732"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11717"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11717"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11717"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}