<\/p>\n\n\n\n
Under \u00e5rets adventsfasta ska vi l\u00e4sa Nilos av Ankara, en av Filokalias<\/em> f\u00f6rfattare. I denna skattkammare av texter fr\u00e5n 300-talet till 1300-talet har Nilos, sj\u00e4lv verksam under tidigt 400-tal, gett oss en l\u00e4ngre ess\u00e4 d\u00e4r han bland annat reflekterar \u00f6ver f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den andlige fadern och dennes l\u00e4rjungar. Han ber\u00f6r ett fenomen som uppenbarligen hade blivit utbrett: m\u00e5nga ville upptr\u00e4da som andliga l\u00e4rare trots att de saknade den erfarenhet och bildning som kr\u00e4vdes. Med f\u00f6ljd att det monastiska livet hamnade i vanrykte. Som Nilos uttrycker det: <\/p>\n\n\n\n Om s\u00e5dana m\u00e4nniskor ins\u00e5g vilken v\u00e5nda och m\u00f6da det inneb\u00e4r att v\u00e4gleda n\u00e5gon p\u00e5 den andliga f\u00e4rden, och om de f\u00f6rstod vilka risker det inneb\u00e4r, skulle de avst\u00e5 fr\u00e5n ett \u00e5tagande som vida \u00f6verstiger deras f\u00f6rm\u00e5ga.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Nilos av Ankara \u00e4r allts\u00e5 en av de 36 f\u00f6rfattare som ing\u00e5r i den antologi som sammanst\u00e4lldes av tv\u00e5 grekiska munkar, Nikodimos och Makarios, mot slutet av 1700-talet och som i ortodox tradition kommit att bli den mest inflytelserika samlingen texter efter Bibeln. Den v\u00e4ckte dock ingen st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r den f\u00f6rst publicerades p\u00e5 grekiska \u00e5r 1782. Men med tiden kom den att \u00f6vers\u00e4ttas till olika spr\u00e5k och bli alltmer spridd , inte bara i traditionellt ortodoxa l\u00e4nder utan \u00e4ven i v\u00e4st. Kallistos Ware kommenterar:<\/p>\n\n\n\n Somliga b\u00f6cker tycks ha blivit sammanst\u00e4llda inte s\u00e5 mycket f\u00f6r sin egen samtid som f\u00f6r kommande generationer. Medan f\u00e5 lade m\u00e4rke till dem n\u00e4r de f\u00f6rsta g\u00e5ngen publicerades, kom de att f\u00e5 sin verkligt stora betydelse f\u00f6rst efter flera \u00e5rhundraden. Filokalia \u00e4r just ett s\u00e5dant verk.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Fokus i\u00a0Filokalia<\/em>\u00a0\u00e4r p\u00e5 det inre livet och dess f\u00f6rmedling. En teolog \u00e4r i denna tradition n\u00e5gon som \u201dber i ande och sanning\u201d, som Evagrios uttrycker det. Under vandringen fram till jul ska vi se n\u00e4rmare p\u00e5 det f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till teologi och b\u00f6n som\u00a0Filokalia<\/em>\u00a0representerar, och d\u00e5 framf\u00f6r allt i Nilos av Ankaras utl\u00e4ggning av det andliga livet och vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att bist\u00e5 andra p\u00e5 v\u00e4gen till mognad. H\u00e4r \u00e4r summan av Nilos h\u00e5llning enkel och tidl\u00f6s:<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r l\u00e5ngt mer \u00f6vertygande att v\u00e4gleda med handling \u00e4n med ord. <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n Under \u00e5rets adventsfasta ska vi l\u00e4sa Nilos av Ankara, en av Filokalias f\u00f6rfattare. I denna skattkammare av texter fr\u00e5n 300-talet till 1300-talet har Nilos, sj\u00e4lv verksam under tidigt 400-tal, gett oss en l\u00e4ngre ess\u00e4 d\u00e4r han bland annat reflekterar \u00f6ver f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den andlige fadern och dennes l\u00e4rjungar. Han ber\u00f6r ett fenomen som uppenbarligen hade blivit utbrett: […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11683","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11683","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11683"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11683\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11715,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11683\/revisions\/11715"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11683"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11683"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11683"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}