{"id":11475,"date":"2022-10-26T05:31:29","date_gmt":"2022-10-26T05:31:29","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=11475"},"modified":"2022-10-26T06:19:39","modified_gmt":"2022-10-26T06:19:39","slug":"katedraltankandets-aterkomst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/10\/katedraltankandets-aterkomst\/","title":{"rendered":"Katedralt\u00e4nkandets \u00e5terkomst"},"content":{"rendered":"<p><\/p>\n\n\n\n<p>Ett uttryck som plockas upp av allt fler i v\u00e5r tid \u00e4r vad som p\u00e5 engelska kallas&nbsp;<em>cathedral projects<\/em>. De som under medeltiden lade grunden till en katedral och vigde sina liv \u00e5t att bygga den, visste att de inte skulle f\u00e5 se sin str\u00e4van fullbordad under sin egen livstid. Notre Dame i Paris tog 150 \u00e5r att bygga, vilket var snabbt i j\u00e4mf\u00f6relse med \u00e5tskilliga andra av Europas stora katedraler. De som \u00e4gnade sina liv \u00e5t att l\u00e4gga sten p\u00e5 sten levde l\u00e5ngsiktigt, inte kortsiktigt, och arbetade f\u00f6r n\u00e5got som f\u00f6rst kommande generationer skulle f\u00e5 se frukten av.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Id\u00e9historikern Sven-Erik Liedman plockar i dag upp katedralt\u00e4nkandet i en kulturess\u00e4 i Dagens Nyheter. Han g\u00f6r det i ljuset av en valr\u00f6relse d\u00e4r partierna t\u00e4vlade om att stryka oss medh\u00e5rs och framtidens \u00f6verlevnad helt hamnade i skuggan av det n\u00e4rliggande, kriminalitet och elpriser:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p><em>Efter den outh\u00e4rdligt futtiga svenska valr\u00f6relsen har jag t\u00e4nkt mycket p\u00e5 vad ett s\u00e5dant katedralt\u00e4nkande skulle inneb\u00e4ra i dag.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Att f\u00f6ra en politik och bygga en v\u00e4rld s\u00e5 som man en g\u00e5ng byggde katedraler f\u00f6ruts\u00e4tter inte bara \u201dl\u00e5nga linjer\u201d, men en grundl\u00e4ggande omv\u00e4rdering av begrepp som framsteg och tillv\u00e4xt. Och inte minst, en omdefinition av vad vi menar med frihet. N\u00e4r Sven-Erik Liedman g\u00f6r sin analys av utvecklingen fr\u00e5n 1980 och fram\u00e5t skriver han:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p><em>Framsteg m\u00e4ts i rikedom. Allt annat m\u00e5 malas till grus men pengarna best\u00e5r. Till individen l\u00e4mnas en enda frihet, kallad valfrihet. Den best\u00e5r i m\u00f6jligheten att v\u00e4lja bland alla de or\u00e4kneliga varor som marknaden erbjuder<\/em>.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>De alarmerande klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, med alla dess f\u00f6ljdverkningar, kr\u00e4ver det katedralt\u00e4nkande som skapar en solidaritet med framtidens generationer. Den livsh\u00e5llning som aposteln Paulus en g\u00e5ng formulerade i orden &#8220;ingen lever f\u00f6r sin egen skull och ingen d\u00f6r f\u00f6r sin egen skull\u201d. Att leva f\u00f6r Gud sammanfaller alltid med att leva f\u00f6r den v\u00e4rld Gud gett oss och den framtid fr\u00e5n vilken profeterna adresserar oss. Det \u00e4r att leva med en tidshorisont som vidgar sig och inte bara f\u00f6r nuet.<\/p>\n\n\n\n<p>Djupast s\u00e4tt manar oss katedralt\u00e4nkandet att omdefiniera vad det \u00e4r att vara m\u00e4nniska genom att till\u00e4gna oss det f\u00f6rflutnas visdom.<\/p>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-11475\" data-postid=\"11475\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-11475 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ett uttryck som plockas upp av allt fler i v\u00e5r tid \u00e4r vad som p\u00e5 engelska kallas&nbsp;cathedral projects. De som under medeltiden lade grunden till en katedral och vigde sina liv \u00e5t att bygga den, visste att de inte skulle f\u00e5 se sin str\u00e4van fullbordad under sin egen livstid. Notre Dame i Paris tog 150 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11475","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11475","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11475"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11475\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11490,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11475\/revisions\/11490"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11475"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11475"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11475"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}