{"id":11227,"date":"2022-09-02T01:48:00","date_gmt":"2022-09-02T01:48:00","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=11227"},"modified":"2022-09-01T15:53:58","modified_gmt":"2022-09-01T15:53:58","slug":"mosaikens-evangelium","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/09\/mosaikens-evangelium\/","title":{"rendered":"Mosaikens evangelium"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n\n\n\n

I dalg\u00e5ngen mellan tv\u00e5 av Roms sju kullar, Viminalen och Esquilinen, ligger\u00a0Basilica di Santa Pudenziana<\/em>, en liten p\u00e4rla bland stadens otaliga kyrkor. F\u00e5 hittar hit, s\u00e5vida man inte blir v\u00e4gledd av n\u00e5gon som k\u00e4nner till kyrkans rika historia. S\u00e5 var det ocks\u00e5 f\u00f6r mig, n\u00e5gon visade v\u00e4gen; sedan dess bes\u00f6ker jag kyrkan varje g\u00e5ng jag kommer till Rom. Bara tv\u00e5 kvarter bort k\u00f6ar pilgrimer och turister f\u00f6r att f\u00e5 komma in i den imposanta Santa Maria Maggiore, en av Roms fyra pontifikalkyrkor. Men i Santa Pudenziana, knappt m\u00e4rkbar p\u00e5 en bakgata, \u00e4r det aldrig tr\u00e4ngsel. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r detta en av Roms \u00e4ldsta kyrkor, somliga menar att det kan vara den allra \u00e4ldsta.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Kyrkan \u00e4r helgad \u00e5t Pudentiana, enligt en tidig tradition dotter till den Pudens som n\u00e4mns i Andra Timotheosbrevet (4:21), och vars hus l\u00e5g just h\u00e4r. Tillsammans med sin familj blev han kristen i m\u00f6tet med aposteln Paulus, och hans hem kom sedan att fungera som huskyrka. Traditionen ber\u00e4ttar vidare att \u00e4ven aposteln Petrus \u00e5tskilliga g\u00e5nger bes\u00f6kte huskyrkan och firade eukaristin med f\u00f6rsamlingen som m\u00f6ttes h\u00e4r. Liksom att det var h\u00e4r han vigde sina eftertr\u00e4dare som ledare f\u00f6r f\u00f6rsamlingen i Rom: Linus, Cletus och Clemens.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

I kyrkans absid finns vad som tvekl\u00f6st \u00e4r en av Roms \u00e4ldsta mosaiker, skapad n\u00e5gon g\u00e5ng mellan \u00e5r 310 och 317. Den utg\u00f6r f\u00f6rlagan till det motiv som kom att bli centralt i bysantinsk ikonografi: Kristus Pantokrator<\/em>. Mosaiken, d\u00e4r Kristus tronar tillsammans med sina apostlar, f\u00f6rkunnar Kristi herrav\u00e4lde i sv\u00e5ra tider. Vid samma tid som mosaiken gjordes f\u00f6ll Rom i visigoternas h\u00e4nder. Efter plundringen av Rom \u00e5r 410 skriver Augustinus sitt ber\u00f6mda verk, De civitate Dei<\/em>, Guds stad<\/em>, om hur Guds rike i slut\u00e4nden kommer att segra.<\/p>\n\n\n\n

Men kanske \u00e4r det mosaiken i sig som rymmer det viktigaste budskapet, n\u00e5got som den kappadokiske kyrkofadern Gregorios av Nazianzos f\u00e5ngade upp. I en kommenterar till Paulus undervisning om kyrkan som Kristi mystiska kropp liknar han kyrkan vid en mosaik d\u00e4r varje bricka \u00e4r oers\u00e4ttlig. Budskapet g\u00e5r inte att ta miste p\u00e5:<\/p>\n\n\n\n

Liksom varje bit i en mosaik \u00e4r omistlig f\u00f6r att mosaiken ska \u00e5terge en hel och oskadad bild, s\u00e5 \u00e4r det med varje kristen. Ingen kan ers\u00e4tta dig utan att sk\u00f6nheten och \u00e4ktheten i Kristi n\u00e4rvaro i historien och v\u00e4rlden f\u00f6rvanskas.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n

\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I dalg\u00e5ngen mellan tv\u00e5 av Roms sju kullar, Viminalen och Esquilinen, ligger\u00a0Basilica di Santa Pudenziana, en liten p\u00e4rla bland stadens otaliga kyrkor. F\u00e5 hittar hit, s\u00e5vida man inte blir v\u00e4gledd av n\u00e5gon som k\u00e4nner till kyrkans rika historia. S\u00e5 var det ocks\u00e5 f\u00f6r mig, n\u00e5gon visade v\u00e4gen; sedan dess bes\u00f6ker jag kyrkan varje g\u00e5ng jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-11227","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11227","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11227"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11227\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11231,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11227\/revisions\/11231"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11227"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11227"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11227"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}