<\/p>\n\n\n\n
Delaktigheten \u00e4r allts\u00e5 avg\u00f6rande \u2013 men delaktighet i vilken kyrka?<\/p>\n\n\n\n
Om den d\u00f6ptes trohet mot kyrkan framf\u00f6r allt \u00e4r en trohet mot den eukaristiska samlingen omkring Herrens bord, blir den fr\u00e5gan t\u00e4mligen odramatisk. Det \u00e4r ju eukaristin som konstituerar kyrkan, vilket \u00e4r sj\u00e4lva essensen i Afanasievs ecklesiologi. Och d\u00e5 borde det inte ens vara ett problem, som professorn i kyrkohistoria Samuel Rubenson har uttryckt det, att vara b\u00e5de lutheran och katolik. Han st\u00e4llde fr\u00e5gan i en f\u00f6rel\u00e4sning i Johannesakademin: \u201dVarf\u00f6r f\u00f6rm\u00e5r vi inte se delaktighet i en annan kyrka som en migration, som en fristad, tillf\u00e4lligt eller permanent? Varf\u00f6r f\u00f6rm\u00e5r vi inte acceptera dubbla kyrkliga medborgarskap?\u201d Vad han f\u00f6respr\u00e5kar \u00e4r inte en trol\u00f6s ‘gyrovagermentalitet’ d\u00e4r vi g\u00e5r fr\u00e5n det ena till det andra, men rikedomen i att \u2013 som ett enhetens tecken \u2013 dela den eukaristiska gemenskapen med trossyskon i mer \u00e4n en f\u00f6rsamling p\u00e5 den plats d\u00e4r man bor.<\/p>\n\n\n\n
Vad som g\u00f6r Nicolas Afanasievs vision av kyrkan s\u00e5 intressant \u00e4r hur han betonar det \u2019allm\u00e4nna pr\u00e4stad\u00f6met\u2019 p\u00e5 ett s\u00e4tt som m\u00e5nga traditionellt frikyrkliga kan k\u00e4nna igen sig i, samtidigt som han ser biskops\u00e4mbetet som omistligt. Det \u00e4r en ontologi d\u00e4r dopet som unik konsekrerande handling g\u00f6r oss till \u2019pr\u00e4ster\u2019, p\u00e5 samma g\u00e5ng som biskopen \u00e4r en \u201dontologisk n\u00f6dv\u00e4ndighet\u201d i kyrkan. Och b\u00e4gge dessa sidor h\u00f6r samman med att kyrkan \u00e4r en \u2019karismatisk organism\u2019 \u2013 inte en institution \u2013 vars organisation \u00e4r underordnad en gemenskap d\u00e4r alla \u00e4r b\u00e4rare av Anden.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
En teolog och pr\u00e4stmunk som utl\u00e4gger detta f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 liknande s\u00e4tt \u00e4r Lev Gillet, alias \u201den munk fr\u00e5n \u00f6stkyrkan\u201d. I den lilla skriften Var min pr\u00e4st<\/em> framh\u00e5ller han att kyrkan bara har en<\/em> pr\u00e4st, Jesus Kristus. Genom dopet \u00e4r vi alla delaktiga i denna pr\u00e4sttj\u00e4nst, forts\u00e4tter han. N\u00e5gra f\u00e5r en kallelse fr\u00e5n Gud, igenk\u00e4nd och bekr\u00e4ftad av gemenskapen, att synligg\u00f6ra, eller som Gillet uttrycker det, \u201dmanifestera\u201d Jesu Kristi pr\u00e4sttj\u00e4nst i kyrkan. Men i andlig mening \u00e4r dessa inte pr\u00e4ster i h\u00f6gre grad \u00e4n de \u00f6vriga. <\/p>\n\n\n\n Det som h\u00e5ller samman den gemenskap kyrkan utg\u00f6r i v\u00e4rlden, \u00e4r inte att vi \u00e4r \u00f6verens i alla avseenden, inte ens att vi tillh\u00f6r samma kyrkliga organisation \u2013 men att vi delar samma br\u00f6d. Som munkfadern Matta al-Miskin uttrycker det om Jesu b\u00f6n f\u00f6r v\u00e5r enhet:<\/p>\n\n\n\n Kristus ber inte om enhet efter bokstaven utan om enhet i anden, inte om enhet i tanke och \u00e5sikter utan om k\u00e4rlekens enhet. B\u00f6nen stannar d\u00e4rf\u00f6r inte vid enhet i v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av Kristus utan i v\u00e5r enhet i honom.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n Delaktigheten \u00e4r allts\u00e5 avg\u00f6rande \u2013 men delaktighet i vilken kyrka? Om den d\u00f6ptes trohet mot kyrkan framf\u00f6r allt \u00e4r en trohet mot den eukaristiska samlingen omkring Herrens bord, blir den fr\u00e5gan t\u00e4mligen odramatisk. Det \u00e4r ju eukaristin som konstituerar kyrkan, vilket \u00e4r sj\u00e4lva essensen i Afanasievs ecklesiologi. Och d\u00e5 borde det inte ens vara ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10890","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10890","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10890"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10896,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10890\/revisions\/10896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10890"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10890"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}