<\/p>\n\n\n\n
I kapitlet \u201dThose who preside in the Lord\u201d kommenterar Nicholas Afanasiev inledningsvis en f\u00f6rest\u00e4llning som varit seglivad bland en del teologer: att den tidigaste kristna perioden, \u00e5tminstone utanf\u00f6r Palestina, skulle ha levt i ett tillst\u00e5nd av karismatisk anarki fram till dess att en fastare organisation introducerades i f\u00f6rsamlingarna. N\u00e5got som i sin tur skulle ha inneburit slutet p\u00e5 den karismatiska perioden i kyrkan. F\u00f6r Afanasiev \u00e4r detta nonsens.<\/p>\n\n\n\n
Som s\u00e5 ofta \u00e4r det de mest problematiska p\u00e5st\u00e5endena som vinner st\u00f6rst tilltro, och d\u00e4rf\u00f6r blev ocks\u00e5 tesen om karismatisk anarki allm\u00e4nt accepterad.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Det \u00e4r g\u00e5tfullt, menar han, hur en s\u00e5dan f\u00f6rest\u00e4llning kunnat f\u00e5 spridning, och \u00e4gnar ett grundl\u00e4ggande kapitel i sin bok \u00e5t att visa hur en struktur f\u00f6r f\u00f6rsamlingarnas liv och ledning var en sj\u00e4lvklarhet redan mycket tidigt, och p\u00e5 inget s\u00e4tt stod i motsats till \u201dett \u00f6verfl\u00f6d av karismatiska g\u00e5vor\u201d, som han kallar det. Afanasiev skriver:<\/p>\n\n\n\n
Om den karismatiska eran hade tagit slut, skulle det ha inneburit slutet p\u00e5 kyrkans sj\u00e4lva existens, eftersom kyrkan var och fortfarande \u00e4r en karismatisk organism.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Och samtidigt skulle \u201dingen av f\u00f6rsamlingarna ha kunnat \u00f6verleva ens en dag utan n\u00e5gon som stod i dess ledning\u201d. Paulus ord i F\u00f6rsta Korinthierbrevet \u201dL\u00e5t allt ske v\u00e4rdigt och med ordning\u201d (14:40) och \u201dGud \u00e4r inte oordningens Gud utan fridens\u201d (14:33), vederl\u00e4gger p\u00e5st\u00e5endena om karismatisk anarki i den tidiga kyrkan, menar Afansiev. Vissa defekter, som i f\u00f6rsamlingen i Korinth, har alltid funnits i kyrkan, men \u201dd\u00e4r det finns struktur och ordning kan ingen anarki existera\u201d. Och han till\u00e4gger:<\/p>\n\n\n\n
Om extatiska beteenden hade varit normen i f\u00f6rsamlingarna, varf\u00f6r skulle d\u00e5 Paulus, den mest beg\u00e5vade karismatikern av alla, l\u00e4gga sig vinn om en struktur och ordning f\u00f6r f\u00f6rsamlingslivet, n\u00e5got han menade att han f\u00e5tt fr\u00e5n Gud sj\u00e4lv, eftersom Gud inte \u00e4r oordningens och anarkins Gud, utan fridens Gud.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Grundl\u00e4ggande f\u00f6r samspelet mellan organism och organisation \u00e4r fr\u00e5gan om hur kyrkan leds. Om eukaristin skapar kyrkan \u2013 en nyckeltanke hos Afanasiev \u2013 inneb\u00e4r det att den avg\u00f6rande ordningsfr\u00e5gan g\u00e4ller ledningen av den eukaristiska m\u00e5ltiden. \u201dEn fundamental princip i eukaristisk ecklesiologi \u00e4r att ingen lokal f\u00f6rsamling kan existera utan n\u00e5gon som \u2019presiderar\u2019 i m\u00e5ltiden\u201d, skriver Afanasiev. Han anv\u00e4nder \u00e5terkommande termen \u2019presiderar\u2019 om den roll som redan i de nytestamentliga texterna tillskrivs biskopen och presbyterna. Och h\u00e4r g\u00f6r han en viktig distinktion i relation till vad han tidigare skrivit:<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven om det, som vi tidigare sett, inte fanns n\u00e5gon v\u00e4sentlig skillnad i den unga kristenheten mellan de tj\u00e4nster som kom till uttryck genom \u2019karismatiker\u2019 och den som presbyter-biskop innehade, s\u00e5 fanns likv\u00e4l en skillnad n\u00e4r det g\u00e4ller den betydelse de senare hade f\u00f6r kyrkans existens. En lokal f\u00f6rsamling kan och kunde existera utan profeter, l\u00e4rare och de som bar p\u00e5 olika n\u00e5deg\u00e5vor \u2013 s\u00e5som kraftg\u00e4rningar, helande och olika tungotal \u2013 men inte ens f\u00f6r en tid kan den existera utan n\u00e5gon som har uppgiften att leda.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
\u00c5terigen betonar Afanasiev att denna skillnad inte har att g\u00f6ra med att n\u00e5gra \u00e4r pr\u00e4ster mer \u00e4n andra, likv\u00e4l \u00e4r biskopens tj\u00e4nst i kyrkan en \u201dontologisk n\u00f6dv\u00e4ndighet\u201d, som han uttrycker det. Men denna ontologi handlar om kyrkans v\u00e4sen, inte om graden av personlig helighet. Den eukaristiska f\u00f6rsamlingen utg\u00f6rs av ett heligt pr\u00e4sterskap \u2013 alla d\u00f6pta \u2013 under ledning av\u00a0en<\/em>\u00a0i detta pr\u00e4sterskap som f\u00e5tt\u00a0charisman<\/em>\u00a0att \u2019presidera\u2019. Med det syns\u00e4ttet \u201dblir alla fr\u00e5gor om niv\u00e5er av pr\u00e4sterlig v\u00e4rdighet \u00f6verfl\u00f6diga\u201d, skriver Afanasiev.<\/p>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I kapitlet \u201dThose who preside in the Lord\u201d kommenterar Nicholas Afanasiev inledningsvis en f\u00f6rest\u00e4llning som varit seglivad bland en del teologer: att den tidigaste kristna perioden, \u00e5tminstone utanf\u00f6r Palestina, skulle ha levt i ett tillst\u00e5nd av karismatisk anarki fram till dess att en fastare organisation introducerades i f\u00f6rsamlingarna. N\u00e5got som i sin tur skulle ha […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10839","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10839","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10839"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10839\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10865,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10839\/revisions\/10865"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10839"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10839"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10839"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}