<\/p>\n\n\n\n
Att det skulle finnas en ontologisk skillnad mellan pr\u00e4ster och lekm\u00e4n, en f\u00f6rest\u00e4llning som upptr\u00e4der relativt tidigt i bysantinskt t\u00e4nkande och som Afanasiev menar cementerades i v\u00e4stligt teologiskt medvetande av det tridentinska konciliet i mitten av 1500-talet, fick stora konsekvenser i liturgin. \u201dLekm\u00e4nnens pr\u00e4sterliga tj\u00e4nst f\u00f6rsvann utan att n\u00e5gon tog notis om det\u201d, skriver Afanasiev om den utveckling som f\u00f6ljde n\u00e4r den kyrkliga myndigheten framh\u00f6ll att det endast var de \u2019konsekrerade\u00b4, prim\u00e4rt pr\u00e4sterna, som hade tillg\u00e5ng till altaret.<\/p>\n\n\n\n
Sl\u00f6jan, likt f\u00f6rh\u00e4nget i Gamla testamentet, \u00e5terkom i kyrkan och skilde det heliga fr\u00e5n folket.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Hur var det d\u00e5 fr\u00e5n b\u00f6rjan? \u201dBiskopen celebrerade sakramentet med folket och folket celebrerade med biskopen\u201d, skriver Afanasiev och kommenterar att det tidigt i kyrkan inte f\u00f6rekom ett \u2019vi\u2019 och \u2019dom\u2019 n\u00e4r man talade om pr\u00e4ster och lekm\u00e4n. <\/p>\n\n\n\n
Den tidiga kyrkan k\u00e4nde inte till klerikal koncelebration i den mening uttrycket numera anv\u00e4nds. Allt folket, inte bara pr\u00e4sterna, var biskopens koncelebranter \u2026 N\u00e4r biskopen firade det heliga offret skiljde han sig inte fr\u00e5n folket utan betraktade sig som en av dem.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Men det kom en tid n\u00e4r altaret blev avst\u00e4ngt f\u00f6r folket, senare helt dolt bakom ikonostasen. I konciliet vid Trullo \u00e5r 692 fastsl\u00e5s att \u201dabsolut ingen bland lekm\u00e4nnen f\u00e5r g\u00e5 in i det heliga altarrummet. Dock ska kejsaren inte f\u00f6rhindras att g\u00f6ra s\u00e5 n\u00e4r han \u00f6nskar framb\u00e4ra g\u00e5vor till Skaparen\u2026\u201d. <\/p>\n\n\n\n
En annan konsekvens av denna \u00e5tskillnad var en utveckling d\u00e4r det blev allt vanligare att stora delar av f\u00f6rsamlingen blev \u00e5sk\u00e5dare till kommunionen n\u00e4r eukaristin firades. N\u00e5got som Afansiev menar hade varit ot\u00e4nkbart under de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena. <\/p>\n\n\n\n
Hela gudsfolkets gemensamma firande av eukaristin kom ocks\u00e5 till uttryck i att alla gemensamt tog emot de heliga mysterierna. Varken i kommunionens sj\u00e4lva \u00f6gonblick eller i det s\u00e4tt p\u00e5 vilket man deltog fanns n\u00e5gon \u00e5tskillnad mellan biskopen med presbyteriet och det \u00f6vriga folket \u2026 Att delta i eukaristin var f\u00f6r de tidiga kristna vare sig en plikt eller en skyldighet, s\u00e5 som det numera uttrycks i kyrkolagen, utan snarare ett levande och spontant uttryck f\u00f6r vars och ens tillh\u00f6righet till kyrkan.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Den misst\u00e4nksamhet mot regelbunden kommunion som blev allt vanligare redan under 500-talet, ofta spridd med f\u00f6rest\u00e4llningar om att en s\u00e4rskild fromhet, \u00f6dmjukhet och f\u00f6rberedelse var n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att ta emot Kristi kropp och blod, har levt kvar \u00e4nd\u00e5 in i modern tid. Inte bara i ortodoxa och katolska kyrkor, utan \u00e4ven i protestantisk kristenhet. Det r\u00e4cker att g\u00e5 tillbaka till tidigt 1900-tal d\u00e5 det var allm\u00e4n praxis \u00e4ven i Svenska kyrkan att \u00e4ven vana kyrkobes\u00f6kare endast mottog nattvarden n\u00e5gon enstaka g\u00e5ng om \u00e5ret, om ens det. <\/p>\n\n\n\n
I den liturgiska f\u00f6rnyelse som initierades av Alexander Schmemann inom ortodox kristenhet under 1900-talet var detta en huvudfr\u00e5ga: Schmemann var starkt kritisk till det sedan l\u00e4nge etablerade bruket inom sin kyrka att stora delar av f\u00f6rsamlingen inte tog emot de heliga g\u00e5vorna i liturgin. Han ville se hela f\u00f6rsamlingen, alla d\u00f6pta, fullt ut delta i det s\u00f6ndagliga firandet av eukaristin. Det var dopet som var grunden f\u00f6r deltagande, inte den enskildes fromhet f\u00f6r stunden. F\u00f6r Schmemann var detta en absolut n\u00f6dv\u00e4ndig konsekvens av ett \u00e5terv\u00e4ndande till k\u00e4llorna. Och Nicholas Afansiev \u00e5terkommer till samma sak g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng i sin bok. Han g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt att han s\u00e4ger att \u201dutan lekm\u00e4nnens deltagande kan inte sakramentet firas i kyrkan\u201d.<\/p>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Att det skulle finnas en ontologisk skillnad mellan pr\u00e4ster och lekm\u00e4n, en f\u00f6rest\u00e4llning som upptr\u00e4der relativt tidigt i bysantinskt t\u00e4nkande och som Afanasiev menar cementerades i v\u00e4stligt teologiskt medvetande av det tridentinska konciliet i mitten av 1500-talet, fick stora konsekvenser i liturgin. \u201dLekm\u00e4nnens pr\u00e4sterliga tj\u00e4nst f\u00f6rsvann utan att n\u00e5gon tog notis om det\u201d, skriver Afanasiev […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10821","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10821","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10821"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10821\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10829,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10821\/revisions\/10829"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10821"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10821"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10821"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}