<\/p>\n\n\n\n
Vilka \u00e4r de \u201dandliga offer\u201d som framb\u00e4rs av pr\u00e4sterna i \u201ddet nya templet\u201d?<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Afanasiev \u00e4r svaret givet:<\/p>\n\n\n\n
Det r\u00e5der inget tvivel om att de \u2019andliga offer\u2019 som framb\u00e4rs genom Kristus (1 Pet 2:5) betecknar eukaristin om vilken Petrus talade redan i de f\u00f6reg\u00e5ende verserna. Eukaristin, som instiftas vid den sista m\u00e5ltiden, aktualiseras genom pingsten. Den f\u00f6rverkligas av Anden och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r i sig andlig. N\u00e4r Petrus introducerar tanken p\u00e5 ett \u2019andligt offer\u2019 ville han framh\u00e5lla att det \u2019heliga pr\u00e4sterskapet\u2019 \u00e4r ett verkligt pr\u00e4sterskap, eftersom brevets l\u00e4sare inte kunde f\u00f6rest\u00e4lla sig en pr\u00e4sttj\u00e4nst utan offer.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Petrus undervisning om kyrkan som ett tempel, ett \u2019andligt hus\u2019, har sin motsvarighet i Paulus undervisning om kyrkan som Kristi kropp. B\u00e4gge bilderna \u00e4r rotade i den allra tidigaste kristna traditionen, i Nya testamentet, och g\u00e5r tillbaka till Jesus sj\u00e4lv: \u201dMen det tempel han talade om var hans kropp\u201d (Joh 2:21).<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4rt att notera \u00e4r hur Afanasiev knyter eukaristin till pingsten. Den har instiftats av Kristus i den \u00f6vre salen, men utan Anden \u201dblir liturgin besv\u00e4rjelse\u201d, som Ignatios av Latakeia uttrycker det. Och utan Anden inga pr\u00e4ster!<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r hur blir man pr\u00e4st i kyrkan?\u00a0<\/strong>F\u00f6r att bli pr\u00e4st i Israel m\u00e5ste man till att b\u00f6rja med f\u00f6das inom Levi stam och tillh\u00f6ra Arons sl\u00e4kt. Pr\u00e4sterna invigdes d\u00e4refter till sitt uppdrag genom sm\u00f6rjelse med helig olja, symbolen f\u00f6r Andens n\u00e4rvaro och kraft. I det nya f\u00f6rbundet f\u00f6ds vi in i Guds folk genom vatten och Ande (Joh 3:5). Dopet i vatten och Ande representerar\u00a0f\u00f6delsen<\/em>\u00a0och\u00a0sm\u00f6rjelsen<\/em>. Det \u00e4r den enda\u00a0konsekrerande \u2013\u00a0<\/em>helgande\u00a0<\/em>\u2013 handling som Nya testamentet k\u00e4nner till. Krismasm\u00f6rjelsen \u2013 eller myrrasm\u00f6rjelsen, som man s\u00e4ger i syrisk tradition \u2013 som f\u00f6ljer p\u00e5 dopet, uppfattas i ortodox tradition som “sigillet p\u00e5 den helige Andes g\u00e5va”. Genom “Andens sm\u00f6rjelse” blir den d\u00f6pte nu en pr\u00e4st \u00e5t Gud den h\u00f6gste.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det ibland talas om vissa<\/em> tj\u00e4nster i f\u00f6rsamlingen som \u201dkarismatiska\u201d sker en uppdelning som Nya testamentet \u00e4r fr\u00e4mmande f\u00f6r. Vad \u00e4r i s\u00e5 fall de andra tj\u00e4nsterna? Icke-karismatiska? Kan det finnas uppgifter i en f\u00f6rsamling som inte \u00e4r beroende av anden? Afanasiev skriver: <\/p>\n\n\n\n
Det kan inte finnas n\u00e5gra icke-karismatiska medlemmar i kyrkan.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
F\u00f6r Nicholas Afanasiev som ortodox teolog \u00e4r det avg\u00f6rande att vi f\u00f6rst\u00e5r inneb\u00f6rden av att kyrkan \u00e4r karismatisk till sitt v\u00e4sen \u2013 han talar om kyrkan som en \u2019karismatisk organism\u2019 \u2013 och hur det grundl\u00e4ggande uttrycket f\u00f6r denna karismatiska identitet \u00e4r att alla hennes medlemmar utg\u00f6r ett \u201drike av pr\u00e4ster\u201d. I detta \u2019heliga pr\u00e4sterskap\u2019 av d\u00f6pta finns d\u00e4remot en m\u00e5ngfald av tj\u00e4nster, som alla f\u00e5r sin legitimitet av Anden. Bland dessa finns de uppgifter att leda och \u201dbygga upp Kristi kropp\u201d som Paulus bland annat beskriver i Efesierbrevet: \u201dS\u00e5 gjorde han n\u00e5gra till apostlar, andra till profeter, till f\u00f6rkunnare eller till herdar och l\u00e4rare\u201d (Ef 4:11).<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att han aldrig s\u00e4ger \u201dn\u00e5gra till pr\u00e4ster\u201d. Hur skulle n\u00e5gra kunna vara det alla \u00e4r? Men n\u00e5gra m\u00e5ste leda f\u00f6rsamlingen i den eukaristiska m\u00e5ltid som konstituerar kyrkan och ge undervisning om hur man ska leva tillsammans som kristna. Deras s\u00e4rskilda kallelse<\/em> och charisma<\/em> i den kropp som \u00e4r Kristus \u00e4r att synligg\u00f6ra den pr\u00e4sttj\u00e4nst som delas av alla som infogats i Kristus. Det \u00e4r de \u201dsom har det tyngsta arbetet bland er\u201d (1 Thess 5:12) skriver Paulus och anv\u00e4nder d\u00e5 det grekiska ordet proistam\u00e9nos<\/em>, av verbet proistemi<\/em>, som har betydelsen att g\u00e5 f\u00f6re, v\u00e4gleda och visa omsorg.<\/p>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vilka \u00e4r de \u201dandliga offer\u201d som framb\u00e4rs av pr\u00e4sterna i \u201ddet nya templet\u201d? F\u00f6r Afanasiev \u00e4r svaret givet: Det r\u00e5der inget tvivel om att de \u2019andliga offer\u2019 som framb\u00e4rs genom Kristus (1 Pet 2:5) betecknar eukaristin om vilken Petrus talade redan i de f\u00f6reg\u00e5ende verserna. Eukaristin, som instiftas vid den sista m\u00e5ltiden, aktualiseras genom pingsten. […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10794","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10794","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10794"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10794\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10805,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10794\/revisions\/10805"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10794"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10794"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10794"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}