{"id":10636,"date":"2022-05-11T04:33:20","date_gmt":"2022-05-11T04:33:20","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=10636"},"modified":"2022-05-11T04:50:47","modified_gmt":"2022-05-11T04:50:47","slug":"i-hjartat-av-staden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/05\/i-hjartat-av-staden\/","title":{"rendered":"I hj\u00e4rtat av staden"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n\n\n\n

I \u00f6verg\u00e5ngen mellan 1960- och 70-talet s\u00f6kte sig den unge pr\u00e4sten Pierre-Marie Delfieux f\u00f6r en tid till den nordafrikanska \u00f6knen. Efter att en period ha delat livet med en liten gemenskap av “Jesu sm\u00e5 br\u00f6der” i Charles de Focaulds anda, drog han ensam ut i \u00f6knen. Under ett \u00e5rs tid levde han i ett eremitage som han byggt med egna h\u00e4nder, d\u00e4r Bibeln och sakramentet var hans enda s\u00e4llskap. Under denna eremittid mognade l\u00e5ngsamt kallelsen att \u201di hj\u00e4rtat av staden leva i Guds hj\u00e4rta\u201d. Det blev upprinnelsen till den f\u00f6rsta Jerusalemkommuniteten, grundad mitt i det sjudande Paris, p\u00e5 andra sidan floden Seine i f\u00f6rh\u00e5llande till katedralen Notre Dame.<\/p>\n\n\n\n

I den gamla kyrkan S:t Gervais, som Paris \u00e4rkebiskop kardinal Marty anf\u00f6rtrodde \u00e5t Pierre-Marie Delfieux och den kommunitet han grundade, rullar munkar och nunnor flera g\u00e5nger om dagen ut sin b\u00f6nematta mitt i den brusande storstaden. Varje tideb\u00f6n inleds med en l\u00e4ngre stunds tyst b\u00f6n, vanligen en halvtimme, d\u00e5 br\u00f6derna och systrarna b\u00f6jer kn\u00e4 p\u00e5 golvet framf\u00f6r altaret och \u00f6vriga som deltar sitter bakom dem p\u00e5 enkla pallar i kyrkan.<\/p>\n\n\n\n

Varje liturgi har en tydlig pneumatologisk<\/em> riktning: den inleds med en \u00e5kallan till den helige Ande, antingen fr\u00e5n den \u00f6stliga eller den v\u00e4stliga traditionen. Den liturgiska s\u00e5ngen \u00e4r tydligt influerad av den musik som skapats av dominikanen Andr\u00e9 Gouze, med omissk\u00e4nnlig inspiration fr\u00e5n bysantinsk tradition. Ut\u00f6ver sj\u00e4lva liturgin \u00e4r den \u00f6stliga traditionen p\u00e5tagligt n\u00e4rvarande i v\u00f6rdnaden av ikonerna, det rikliga bruket av r\u00f6kelse och prostrationerna. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag den g\u00e5ngna s\u00f6ndagen deltog i dagens f\u00f6rsta tideb\u00f6n i S:t Gervais, en lovs\u00e5ng till den Uppst\u00e5ndne, anade jag varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga vittnat om hur den egna b\u00f6nen f\u00e5tt nytt liv i m\u00f6tet med denna bedjande gemenskap. H\u00e4r finns en stilla uppm\u00e4rksamhet och koncentration som drar in mot Guds hj\u00e4rta. Som en kvinna ber\u00e4ttar: \u201dN\u00e4r jag deltog i kommunitetens gudstj\u00e4nster slogs jag av med vilken l\u00e4tthet jag h\u00e4r kunde s\u00f6ka Guds n\u00e4rvaro, mitt i storstadens j\u00e4kt.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

I dag finns Jerusalemkommuniteten inte bara i Paris, men i ett antal europeiska storst\u00e4der, liksom i Montreal i Kanada. F\u00f6rutom br\u00f6der och systrar som lever ett monastiskt liv i staden, har kommuniteten lekmannagrenar som i vardagen anknyter till deras spiritualitet.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 fr\u00e5gan \u201dvarf\u00f6r Jerusalem?\u201d svarar broder Pierre-Marie Delfieux i kommunitens regel:<\/p>\n\n\n\n

Genom att Jerusalem \u00e4r en stad given av Gud till m\u00e4nniskor och byggd av m\u00e4nniskor f\u00f6r Gud, \u00e4r det den fr\u00e4msta av alla st\u00e4der. Och eftersom v\u00e5r kallelse \u00e4r att leva i staden, \u00e4r vi Jerusalems munkar och nunnor. S\u00f6k d\u00e4rf\u00f6r en hj\u00e4rtats gemenskap med alla Abrahams barn, judar som muslimer, som likt oss tillber den ende Guden och f\u00f6r vilka Jerusalem ocks\u00e5 \u00e4r en helig stad.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n

\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I \u00f6verg\u00e5ngen mellan 1960- och 70-talet s\u00f6kte sig den unge pr\u00e4sten Pierre-Marie Delfieux f\u00f6r en tid till den nordafrikanska \u00f6knen. Efter att en period ha delat livet med en liten gemenskap av “Jesu sm\u00e5 br\u00f6der” i Charles de Focaulds anda, drog han ensam ut i \u00f6knen. Under ett \u00e5rs tid levde han i ett eremitage […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10636","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10636","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10636"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10636\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10654,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10636\/revisions\/10654"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10636"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10636"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10636"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}