<\/p>\n\n\n\n
Skapelsens helighet \u00e4r ett antagande som beh\u00f6ver vara v\u00e4l grundat f\u00f6r att inte bli bara \u00e4nnu ett uttryck f\u00f6r sentimentalitet eller andligt flummeri. F\u00f6r Philip Sherrard \u00e4r det viktigt att vi b\u00e5de f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r och p\u00e5 vilket s\u00e4tt v\u00e4rlden \u00e4r helig. Det r\u00e4cker inte att enbart h\u00e4nvisa till en inre upplevelse eller f\u00f6rnimmelse av alltings helighet. Den kan naturligtvis ofta vara en viktig ing\u00e5ng, men d\u00e4r en s\u00e5dan finns beh\u00f6ver den med intellektuell klarsyn \u00f6vers\u00e4ttas till en kunskap om v\u00e4rlden och kosmos som hj\u00e4lper oss att se alla ting och varje varelse i ett nytt ljus.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 den v\u00e4gen kan det som b\u00f6rjar som en inre, mystik erfarenhet utstr\u00e4ckas till en omfamning av hela kosmos och inspirera till en integrerad kosmologisk vision.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
N\u00e4r vi nu b\u00f6rjar sammanfatta fastetidens l\u00e4sning av Philip Sherrard har vi sett hur hans \u00e4rende \u00e4r att formulera en s\u00e5dan vision utifr\u00e5n den kristna traditionens stora dogmatiska postulat. Han tar sin utg\u00e5ngspunkt hos en handfull teologer under de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena \u2013 Justinus Martyren, Irenaeus av Lyon, Klemens av Alexandria och Origenes \u2013 hos vilka han ser viktiga ansatser till att formulera en vision f\u00f6r v\u00e4rlden utifr\u00e5n l\u00e4nken mellan Treenigheten, Skapelsen och Inkarnationen. En l\u00e4nk som bryts n\u00e4r teologin b\u00f6rjar uppdelas i vattent\u00e4ta fack. Treenighetteologin blir d\u00e5 upptagen av f\u00f6rh\u00e5llandet mellan personerna i gudomen, men utan n\u00e5gon vidare referens vare sig till inkarnationen eller skapelsen. Inom kristologin blir p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt fr\u00e5gan om hur Kristi tv\u00e5 naturer f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l. Vi l\u00e4mnas med abstraktioner att systematisera och analysera, men knappast med en v\u00e4gledning som g\u00f6r oss till levande m\u00e4nniskor i Guds v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n
Den kristologiska fr\u00e5gan \u2013 som p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r den antropologiska fr\u00e5gan \u2013 och den kosmologiska fr\u00e5gan \u00e4r sammanv\u00e4vda med och oskiljaktiga fr\u00e5n fr\u00e5gan om treenigheten. Sherrard skriver: <\/p>\n\n\n\n
Att inte relatera skapelsen till inkarnationen, och inte relatera b\u00e4gge till treenigheten \u00e4r att stympa dess mysterium, vilket \u00e4r detsamma som att vi stympar mysteriet med v\u00e5ra egna liv i sj\u00e4lva dess hj\u00e4rta.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Det \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6rst n\u00e4r vi f\u00f6rst\u00e5r hur en i treenigheten \u2013 det inkarnerade Ordet \u2013 blivit en del av skapelsen, och hur f\u00f6rh\u00e5llandet mellan gudomligt och m\u00e4nskligt i Jesus \u00e4r av samma slag som f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och v\u00e4rlden, som vi f\u00f6rst\u00e5r vem Gud \u00e4r, vem m\u00e4nniskan \u00e4r och vad skapelsen \u00e4r \u2013 och vad det i praktiken betyder f\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inkarnationen i den kristna tron har en s\u00e5 avg\u00f6rande betydelse. Det eviga Ordet som f\u00f6renar Gud och m\u00e4nniska i historien, uppenbarar p\u00e5 samma g\u00e5ng hur f\u00f6reningen mellan Gud och hela den skapade v\u00e4rlden bara kan uppr\u00e4ttas och uppeh\u00e5llas i och genom m\u00e4nniskan. I slutkapitlet av Human Image: World Image<\/em> s\u00e4tter Philip Sherrard p\u00e5 nytt ord p\u00e5 denna viktiga insikt:<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r denna kosmiska dimension av inkarnationen som g\u00e5tt f\u00f6rlorad, s\u00e5 till den grad att inkarnationen numera n\u00e4stan uteslutande f\u00f6rknippas med dess historiska manifestation, barnet i Betlehem. Treenigheten skulle vara grunden och m\u00f6nstret f\u00f6r allt levande, men p\u00e5 vilket s\u00e4tt den \u00e4r det f\u00f6rblir oklart eftersom den trinitariska l\u00e4ran om Sonen som av evighet uppenbarar den sanna avbilden av Fadern, skiljs fr\u00e5n l\u00e4ran om skapelsen s\u00e5 att det inte l\u00e4ngre \u00e4r m\u00f6jligt att se p\u00e5 vilket s\u00e4tt och hur hela naturen oavbrutet ocks\u00e5 ger oss sanna bilder av Fadern. Kosmologin skiljs b\u00e5de fr\u00e5n l\u00e4ran om treenigheten och fr\u00e5n kristologin. Resultatet blir en v\u00e4rldsbild som skiljer Gud fr\u00e5n m\u00e4nniskan och v\u00e4rlden genom en i stort sett o\u00f6verbryggbar klyfta. Vi l\u00e4mnas i ett slags antingen-eller l\u00e4ge, och m\u00e5ste v\u00e4lja mellan Gud och v\u00e4rlden.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
H\u00e4r b\u00e4r, menar Philip Sherrard, teologin en stor skuld genom att den fr\u00e4mjat vad han beskriver som ett “kosmologiskt vakuum\u201d, n\u00e5got som banat v\u00e4g f\u00f6r den sekul\u00e4ra syn p\u00e5 v\u00e4rlden som har lett oss in i vad forskarna i dag kallar ett \u201dplanet\u00e4rt akutl\u00e4ge\u201d.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Skapelsens helighet \u00e4r ett antagande som beh\u00f6ver vara v\u00e4l grundat f\u00f6r att inte bli bara \u00e4nnu ett uttryck f\u00f6r sentimentalitet eller andligt flummeri. F\u00f6r Philip Sherrard \u00e4r det viktigt att vi b\u00e5de f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r och p\u00e5 vilket s\u00e4tt v\u00e4rlden \u00e4r helig. Det r\u00e4cker inte att enbart h\u00e4nvisa till en inre upplevelse eller f\u00f6rnimmelse av alltings […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10393","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10393","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10393"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10393\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10416,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10393\/revisions\/10416"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10393"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10393"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10393"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}