<\/p>\n\n\n\n
Vad som framtr\u00e4der allt klarare efter fyra veckors l\u00e4sning av Philip Sherrard \u00e4r hur inkarnationens realitet, i en kristen f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden, \u00e4r det avg\u00f6rande s\u00e5v\u00e4l argumentet som incitamentet i kampen mot en spiritualitet som hela tiden tenderar att nedv\u00e4rdera den skapade v\u00e4rlden. N\u00e4r tidiga kristna l\u00e4rare som Irenaeus, Justinus, Athanasios och andra tog denna strid med gnostiker och doketister, var det f\u00f6r att de ins\u00e5g vad som stod p\u00e5 spel: kampen g\u00e4llde tron p\u00e5 en fr\u00e4lsning som inte bara omfattade m\u00e4nniskans sj\u00e4l utan hela den skapade ordningen, det kosmos som ropar i sin v\u00e4ntan p\u00e5 \u201dden frihet som Guds barn f\u00e5r n\u00e4r de f\u00f6rh\u00e4rligas\u201d (Rom 8:21). F\u00f6r dessa tidiga teologer \u2013 liksom f\u00f6r Philip Sherrard \u2013 \u00e4r det inte m\u00f6jligt att t\u00e4nka p\u00e5 Gud utan att t\u00e4nka p\u00e5 v\u00e4rlden; den v\u00e4rld d\u00e4r Gud uppenbarar sig och ger sig till k\u00e4nna. <\/p>\n\n\n\n
Eftersom allt som existerar \u201d\u00e4r skapat genom honom och till honom\u201d, med orden i Paulus kosmiska Kristusvision i Kolosserbrevet, \u00e4ger ocks\u00e5 allt skapat, just genom att det finns till, en kontaktpunkt med den andliga v\u00e4rlden. Maximos Bek\u00e4nnaren kallar denna \u201dkontaktpunkt\u201d skapelsens logoi<\/em>: de gudomliga energier som genomstr\u00f6mmar och sk\u00e4nker harmoni \u00e5t den skapade v\u00e4rlden genom att den \u00e4r rotad i Guds vara.<\/p>\n\n\n\n Att harmonin i skapelsen alltf\u00f6r ofta bryts beror inte p\u00e5 n\u00e5gon defekt i naturen, inte heller som vissa gnostiker menade att det onda \u00e4ger en inteckning i materien. Orsaken \u00e4r det brott som skett i relationen mellan m\u00e4nniskan och Gud. Sherrard skriver:<\/p>\n\n\n\n Den dissonans som uppst\u00e5tt i hela den skapade v\u00e4rlden \u00e4r en konsekvens av m\u00e4nniskans f\u00f6rvillelse. \u2026 Genom att hon har kr\u00e4nkt Guds avbild inom sig har den ursprungliga kosmiska harmonin rubbats.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Men samtidigt som dessa tidiga kristna teologer framh\u00f6ll att inkarnationen \u00f6verbryggade klyftan mellan Gud och v\u00e4rlden, fanns i den unga kristenheten \u00e4ven teologer som lutade mot en form av dualism alltid latent i platonskt t\u00e4nkande. N\u00e5got som ledde till en negativ och neds\u00e4ttande attityd till v\u00e4rlden, eller vad Philip Sherrard kallar en \u201dstympad kosmologi\u201d. Han pekar p\u00e5 hur en linje l\u00f6per genom teologins historia, inte minst fr\u00e5n Augustinus och fram\u00e5t, som f\u00f6rkunnar evangeliet p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5r det att l\u00e5ta som att det oavbrutet skaver i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e4rlden. Sherrard kommenterar denna utveckling:<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 tv\u00e4rs med kristendomens egen uppenbarelse gjordes en uppdelning mellan det som r\u00f6rde m\u00e4nniskans fr\u00e4lsning och det som g\u00e4llde naturens ordning. Den m\u00e4nskliga destinationen s\u00e4rskildes fr\u00e5n naturens destination, s\u00e5 att den ena till slut uppfattades vara helt oberoende av den andra \u2013 och den enda som hade egentlig betydelse var den f\u00f6rsta.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Ren\u00e4ssansen kan delvis, menar Sherrard, f\u00f6rst\u00e5s som en reaktion mot en medeltida kristen teologi pr\u00e4glad av ett haltande f\u00f6rh\u00e5llande till kosmologiska fr\u00e5gor. Dessa begr\u00e4nsningar till trots pr\u00e4glades dock medeltiden av en sj\u00e4lvklar integrerad v\u00e4rldsuppfattning. K\u00e4nslan f\u00f6r tillvarons helighet genomsyrade fortfarande m\u00e4nniskors medvetande. Den stora f\u00f6r\u00e4ndringen kom att intr\u00e4da fr\u00e5n 1500-talet och fram\u00e5t. Philip Sherrard skr\u00e4der inte orden n\u00e4r han i sin bok\u00a0Human Image: World Image<\/em>\u00a0st\u00e4ller de kritiska fr\u00e5gorna om vad det var som h\u00e4nde under den period som tog sin b\u00f6rjan med upplysningen:<\/p>\n\n\n\n Hur var det m\u00f6jligt att vi inom loppet av n\u00e5gra \u00e5rhundraden kunde till\u00e4gna oss ett s\u00e4tt att t\u00e4nka som s\u00e5 helt kom att domineras av abstrakta, opersonliga, materialistiska och kvantitativa begrepp och v\u00e4rden, att vi med upps\u00e5t och ber\u00e4kning b\u00f6rjade exploatera och profitera p\u00e5 oss sj\u00e4lva och naturen \u2013 eller se genom fingrarna n\u00e4r s\u00e5 skedde \u2013 som om de var lika abstrakta, opersonliga, oheliga och sj\u00e4ll\u00f6sa? Vilka \u00e4r de nya tankem\u00f6nster som tagit oss i besittning och prackat p\u00e5 oss en sj\u00e4lvbild och en v\u00e4rldsbild lika obarmh\u00e4rtig som oandlig? <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n F\u00f6r Sherrard r\u00e5der ingen tvekan om var skulden till detta paradigmskifte st\u00e5r att s\u00f6ka.<\/p>\n\n\n\n Den moderna vetenskapliga v\u00e4rldsbilden \u2026 f\u00f6ruts\u00e4tter en radikal omvandling av hela v\u00e5r mentala f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld. Den inneb\u00e4r ett nytt s\u00e4tt att se p\u00e5 varat, ett nytt s\u00e4tt att n\u00e4rma sig naturen, kort sagt, en ny filosofi.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n Vad som framtr\u00e4der allt klarare efter fyra veckors l\u00e4sning av Philip Sherrard \u00e4r hur inkarnationens realitet, i en kristen f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden, \u00e4r det avg\u00f6rande s\u00e5v\u00e4l argumentet som incitamentet i kampen mot en spiritualitet som hela tiden tenderar att nedv\u00e4rdera den skapade v\u00e4rlden. N\u00e4r tidiga kristna l\u00e4rare som Irenaeus, Justinus, Athanasios och andra tog denna […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10387","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10387","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10387"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10387\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10392,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10387\/revisions\/10392"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10387"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10387"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10387"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}