{"id":10337,"date":"2022-04-01T01:39:00","date_gmt":"2022-04-01T01:39:00","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=10337"},"modified":"2022-04-01T07:39:08","modified_gmt":"2022-04-01T07:39:08","slug":"du-stralande-kladnad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/04\/du-stralande-kladnad\/","title":{"rendered":"“Du str\u00e5lande kl\u00e4dnad”"},"content":{"rendered":"

Nu b\u00f6rjar det bli tydligt hur tv\u00e5 stora teman i den kristna tron,<\/em> inkarnationen<\/em> och transfigurationen<\/em>, infogas i en triad tillsammans med ett tredje: gudomligg\u00f6relsen<\/em>. Det som p\u00e5 grekiska kallas theosis<\/em> (eng: deification<\/em>) och \u00e4r ett av \u00f6stkyrkans viktigaste teologiska begrepp, d\u00e4remot i stort sett helt fr\u00e5nvarande i v\u00e4stlig teologisk tradition. En central vers i Nya testamentet \u2013 som vi redan tidigare refererat till \u2013 n\u00e4r den tidiga kyrkans l\u00e4rare anv\u00e4nder detta ord \u00e4r Andra Petrusbrevet 1:4, som definierar theosis<\/em> i termer av att \u201dbli delaktig av gudomlig natur\u201d: <\/p>\n\n\n\n

Han har gett oss sina stora och dyrbara l\u00f6ften, f\u00f6r att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Vad \u00e4r det denna bibelvers ger uttryck f\u00f6r? Det r\u00f6r sig h\u00e4r om den process d\u00e4r vi \u201dblir f\u00f6renade med Kristus genom att uppst\u00e5 som han\u201d, f\u00f6r att anv\u00e4nda Paulus formulering i Romarbrevet (6:5). Intressant att notera \u00e4r hur Philip Sherrard i det h\u00e4r sammanhanget omv\u00e4xlande talar om gudomligg\u00f6relse och uppst\u00e5ndelse (deification<\/em> och resurrection<\/em>). Han uppfattar dem n\u00e4rmast som utbytbara. Uppst\u00e5ndelsen inneb\u00e4r en f\u00f6rvandling, precis som Paulus uttrycker det i summeringen av sin uppst\u00e5ndelseteologi: \u201dVi skall alla f\u00f6rvandlas\u201d (1 Kor 15:51). Men \u00e5terigen, perspektivet \u00e4r inte enbart eskatologiskt. Det v\u00e4ntar en f\u00f6rvandling vid de d\u00f6das uppst\u00e5ndelse och Kristi ankomst \u2013 men denna f\u00f6rvandling har redan tagit sin b\u00f6rjan hos den som genom dopet i vatten och ande har<\/em> d\u00f6tt och uppst\u00e5tt med Kristus. <\/p>\n\n\n\n

Vad som p\u00e5 grekiska kallas\u00a0theosis<\/em>\u00a0\u00e4r fr\u00e4lsningens dynamiska f\u00f6rlopp, realiserad i en m\u00e4nniskas liv genom den helige Ande. F\u00f6rst i det ljuset blir imperativet \u201dL\u00e5t er uppfyllas av Anden\u201d (Ef 5:19) insatt i sitt r\u00e4tta sammanhang. Andens storverk \u00e4r inkarnationen! (Med \u00e4ngelns ord till Maria vid beb\u00e5delsen: \u201dHelig Ande skall komma \u00f6ver dig.\u201d) D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Anden oumb\u00e4rlig i kyrkans och den kristnes liv. Pingsten syftar till att Kristus blir f\u00f6rkroppsligad i sin kyrka och i var och en av de troende. Detta \u00e4r den\u00a0transfiguration<\/em>\u00a0\u2013 f\u00f6rvandling \u2013 som g\u00f6r m\u00e4nniskan delaktig av gudomlig natur genom att Anden drar in henne i den\u00a0periochoresis<\/em>\u00a0d\u00e4r Fadern omfamnar Sonen och Sonen Fadern. En omfamning som \u00e4ven vill innesluta m\u00e4nniskan, n\u00e5got som f\u00e5r Jesus att g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng framh\u00e5lla att han vill att vi ska vara \u201dd\u00e4r han \u00e4r\u201d (Joh 14:3), det vill s\u00e4ga hos Fadern. \u201dJag \u00e4r i Fadern och Fadern \u00e4r i mig\u201d (Joh 14:9\u201311).<\/p>\n\n\n\n

Och vad \u00e4r frukten av denna \u2019omfamning\u2019? Eftersom vi i protestantisk tradition \u2013 knappast heller i romersk-katolsk \u2013 inte har n\u00e5gon relation till theosis<\/em> som teologiskt begrepp, missf\u00f6rst\u00e5s det ofta. Gudomligg\u00f6relse f\u00f6r l\u00e4tt tanken till ett f\u00f6randligat tillst\u00e5nd. Men det \u00e4r bara ena sidan av saken. Philip Sherrard beskriver delaktigheten av gudomlig natur med f\u00f6ljande ord: <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en materialisering av det gudomliga som p\u00e5 samma g\u00e5ng inneb\u00e4r ett f\u00f6randligande av det materiella, av allt det som \u00e4r skapat, kropp och sj\u00e4l. M\u00e4nniskan lyfts mot Gud i en upp\u00e5tstigande r\u00f6relse som \u00e4r samtidig med Guds nedstigande till m\u00e4nniskan \u2013 det sammanfall av transfiguration och inkarnation som fullbordar gudomligg\u00f6relsen (theosis\/deification). <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

N\u00e4r kyrkof\u00e4derna anv\u00e4nder begreppet theosis<\/em> i relation till inkarnationen \u2013 till exempel i den ber\u00f6mda satsen hos Athanasios av Alexandria: \u201dGud blev m\u00e4nniska f\u00f6r att m\u00e4nniskan skulle bli gud\u201d\u2013 \u00e4r de helt p\u00e5 det klara med vad de menar: Delaktigheten av gudomlig natur full\u00e4ndar den m\u00e4nskliga naturen enligt den definition av m\u00e4nsklighet som den andre Adam gett oss. Men aldrig n\u00e5gonsin \u00e4r undervisningen om detta m\u00e4nskligg\u00f6rande \u2019projekt\u2019 ett moraliskt utkast. Pingsten \u00e4r hemligheten. Den helige Ande ensam effektuerar f\u00f6rvandlingen, men inte utan m\u00e4nniskans medverkan. Vi m\u00e5ste av eget val bege oss till berget Tabor d\u00e4r transfigurationen v\u00e4ntar! D\u00e4r vi ser Kristus s\u00e5dan han \u00e4r, och blir honom lika s\u00e5dan han \u00e4r. \u201dS\u00e5dan som Kristus \u00e4r, s\u00e5dana \u00e4r vi i denna v\u00e4rlden.\u201d) En pendang till Andra Petrusbrevet 1:4 \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r Flipperbrevet 2:12: \u201dArbeta med fruktan och b\u00e4van p\u00e5 er fr\u00e4lsning.\u201d <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r Philip Sherrard \u00e4r Symeon den Nye Teologen det mest lysande vittnet i den kristna traditionen p\u00e5 en person som inte bara genomlevt denna erfarenhet av transfiguration, men ocks\u00e5 satt ord p\u00e5 den i prosa och poesi. Som i denna komposition: <\/p>\n\n\n\n

Jag tackar dig, gudomliga Vara, <\/em>
f\u00f6r att du blivit till en enda ande med mig<\/em>
\u2013 utan sammanblandning eller f\u00f6r\u00e4ndring \u2013 <\/em>
och f\u00f6r att du f\u00f6r mig blivit allt i allt:<\/em>
outs\u00e4glig n\u00e4ring, given f\u00f6r intet,<\/em>
ett fl\u00f6de fr\u00e5n min sj\u00e4ls l\u00e4ppar,<\/em>
str\u00f6mmande ur mitt hj\u00e4rtas k\u00e4lla.<\/em>
Du str\u00e5lande kl\u00e4dnad som t\u00e4cker mig <\/em>
och skyddar mig och f\u00f6rintar demonerna, <\/em>
du renhet som tv\u00e5r mig fr\u00e5n varje orenhet <\/em>
genom de st\u00e4ndigt fl\u00f6dande t\u00e5rar<\/em>
som din n\u00e4rvaro ger \u00e5t dem du bes\u00f6ker. <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n

\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu b\u00f6rjar det bli tydligt hur tv\u00e5 stora teman i den kristna tron, inkarnationen och transfigurationen, infogas i en triad tillsammans med ett tredje: gudomligg\u00f6relsen. Det som p\u00e5 grekiska kallas theosis (eng: deification) och \u00e4r ett av \u00f6stkyrkans viktigaste teologiska begrepp, d\u00e4remot i stort sett helt fr\u00e5nvarande i v\u00e4stlig teologisk tradition. En central vers i Nya testamentet \u2013 som […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10337","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10337","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10337"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10337\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10365,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10337\/revisions\/10365"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10337"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10337"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10337"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}