<\/p>\n\n\n\n
Visionen av m\u00e4nniskan som konstn\u00e4r inneb\u00e4r att hennes uppgift \u00e4r att inf\u00f6r sig sj\u00e4lv avt\u00e4cka vem hon verkligen \u00e4r. Liksom att medverka till att hon n\u00e5r sin full\u00e4ndning, vilket inte \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n att hon blir helt och fullt m\u00e4nsklig. I den andre Adam ges oss definitionen; i honom sammanfaller avbild och urbild utan att det skaver. \u201dS\u00e5dan som Kristus \u00e4r, s\u00e5dana \u00e4r vi i denna v\u00e4rlden\u201d, skriver Johannes och antyder d\u00e4rmed hur avbildens likhet med urbilden blir verklighet \u201dn\u00e4r k\u00e4rleken n\u00e5tt sin fullhet i oss\u201d (1 Joh 4:17). <\/p>\n\n\n\n
H\u00e4r uppf\u00e5ngar vi ett eko av en central tanke i grekisk patristisk teologi: Gud gjorde m\u00e4nniskan utan hennes medverkan, men han kan inte fr\u00e4lsa oss utan v\u00e5r samverkan. Likas\u00e5 ett eko av hur m\u00e4nniskan n\u00e5r sin fullhet n\u00e4r hon str\u00e4cker sig mot att bli den hon \u00e4r i Gud. En vision som i Nya testamentet inte minst gl\u00f6der hos Paulus: \u201dJag gl\u00f6mmer det som ligger bakom mig och str\u00e4cker mig mot det som ligger framf\u00f6r mig\u201d (Fil 3:13).<\/p>\n\n\n\n
Vad inneb\u00e4r denna specifika syn p\u00e5 konstens syfte? Philip Sherrard skriver:<\/p>\n\n\n\n
Ju mer m\u00e4nniskan fungerar som konstn\u00e4r, och ju mer konstn\u00e4ren i henne pr\u00e4glar hennes agerande, desto mer m\u00e4nsklig blir hon.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
I det ljuset blir det, menar Sherrard, \u00e4nnu tydligare varf\u00f6r l\u00e4ran om inkarnationen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r en kristen f\u00f6rst\u00e5else av m\u00e4nniskan. Inkarnationen utg\u00e5r n\u00e4mligen fr\u00e5n att det finns en l\u00e4nk som f\u00f6renar allt skapat med sin eviga urbild (arketyp), och p\u00e5 samma g\u00e5ng utg\u00f6r inkarnationen ett skydd f\u00f6r den l\u00e4nken. Sett ur ett kristet perspektiv \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6reningen av gudomligt och m\u00e4nskligt i Jesus Kristus modellen f\u00f6r all konst.\u00a0Och Philip Sherrard till\u00e4gger:<\/p>\n\n\n\n
Framf\u00f6r allt \u00e4r det modellen f\u00f6r det konstverk som \u00e4r s\u00e5 centralt f\u00f6r den kristna traditionen, Eukaristin \u2013 avbilden av inkarnationen och av m\u00e4nniskans uppdrag som medlare, eftersom det \u00e4r i och genom Eukaristin som de kosmiska f\u00f6ljderna av Kristi f\u00f6rsoning firas och f\u00f6rverkligas.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Vem \u00e4r allts\u00e5 m\u00e4nniskan i f\u00f6rh\u00e5llande till kosmos? Hon \u00e4r \u2013 i och genom Kristus \u2013medlare mellan Gud och den skapade v\u00e4rlden. Som skapelsens pr\u00e4st \u00e4r hon kallad att inte bara behandla v\u00e4rlden med respekt, men med konstn\u00e4rens kreativitet s\u00e5 att dess m\u00e5nga delar fogas samman till en helhet och \u00f6verskrider sina gr\u00e4nser genom att f\u00f6ras in i Gud, i en livgivande och dynamisk relation till Skaparen. <\/p>\n\n\n\n
I denna vision framst\u00e5r v\u00e4rlden som liturgisk och m\u00e4nniskan som oundg\u00e4nglig f\u00f6r skapelsen, eftersom hon \u00e4r pr\u00e4sten i den kosmiska liturgin. Med liturgisk<\/em> avses h\u00e4r att v\u00e4rlden \u00e4r i r\u00f6relse p\u00e5 v\u00e4g mot ett slutligt m\u00e5l, n\u00e5got som \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rs o\u00f6vertr\u00e4ffat i de bysantinska och orientaliska liturgierna. V\u00e4rlden \u00e4r varken statisk eller utl\u00e4mnad \u00e5t ett evigt kretslopp. Allt existerar f\u00f6r ett best\u00e4mt syfte och \u00e4r i den meningen \u201dheligt\u201d och icke utbytbart. Det axiom som m\u00e5nga nutida ekologer f\u00f6retr\u00e4der, att m\u00e4nniskan beh\u00f6ver naturen men att naturen inte beh\u00f6ver m\u00e4nniskan, har ingen plats i denna liturgiska vision av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Visionen av m\u00e4nniskan som konstn\u00e4r inneb\u00e4r att hennes uppgift \u00e4r att inf\u00f6r sig sj\u00e4lv avt\u00e4cka vem hon verkligen \u00e4r. Liksom att medverka till att hon n\u00e5r sin full\u00e4ndning, vilket inte \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n att hon blir helt och fullt m\u00e4nsklig. I den andre Adam ges oss definitionen; i honom sammanfaller avbild och urbild utan […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10210","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10210","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10210"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10210\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10224,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10210\/revisions\/10224"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10210"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10210"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10210"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}