{"id":10162,"date":"2022-03-22T01:50:00","date_gmt":"2022-03-22T01:50:00","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=10162"},"modified":"2022-03-22T06:27:23","modified_gmt":"2022-03-22T06:27:23","slug":"en-profet-for-var-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/03\/en-profet-for-var-tid\/","title":{"rendered":"\u201dEn profet f\u00f6r v\u00e5r tid\u201d"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Vem var egentligen Philip Sherrard (1922\u20131995), denne engelske poet och teolog, som kom att leva en stor del av sitt liv i Grekland, och av sin v\u00e4n, metropoliten Kallistos Ware, beskrivs som “en profet f\u00f6r v\u00e5r tid, vars bevingade ord \u00e4r riktade mer till v\u00e5rt tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundrade \u00e4n till det tjugonde \u00e5rhundrade i vilket han levde\u201d. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r Philip Sherrard, som v\u00e4xt upp i England och f\u00e5tt sin utbildning i Cambridge, var det m\u00f6tet med den grekiska poesin som \u00f6ppnade hans \u00f6gon f\u00f6r den ortodoxa kristna traditionen. I synnerhet g\u00e4llde det en poet, George Sefereis \u2013 tilldelad nobelpriset i litteratur 1963 \u2013 vars litteratur han f\u00f6rsta g\u00e5ngen blev uppm\u00e4rksammad p\u00e5 i en bokhandel i Aten. Sherrard ber\u00e4ttar om det intryck detta gjorde p\u00e5 honom:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

N\u00e4r jag b\u00f6rjade l\u00e4sa dessa dikter blev jag med ens medveten om att h\u00e4r var en r\u00f6st, en resonans, ett gensvar p\u00e5 livet \u2013 kalla det vad du vill \u2013 som \u00e4gde en kvalitet som jag aldrig tidigare hade m\u00f6tt. Det utmanade hela den grund jag stod p\u00e5 och uppfordrade mig att g\u00e5 in genom en d\u00f6rr som jag inte ens visste hade existerat. Det var ytterligt fascinerande, som om jag stod p\u00e5 randen till n\u00e5got fullst\u00e4ndigt ov\u00e4ntat, en uppenbarelse, n\u00e5got jag inte kunnat dr\u00f6mma om. Och p\u00e5 samma g\u00e5ng var det v\u00e4lbekant, som om jag hade k\u00e4nt det, men i ett annat, f\u00f6rlorat, f\u00f6rlist och m\u00f6rklagt liv, som jag nu inbj\u00f6ds att uppt\u00e4cka.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Vad Sherrard m\u00f6tte hos Sefereis, liksom hos andra moderna grekiska diktare som han kom att \u00f6vers\u00e4tta till engelska, var en verklighetsf\u00f6rst\u00e5else som v\u00e4nde upp och ner p\u00e5 det s\u00e4tt att se p\u00e5 v\u00e4rlden som pr\u00e4glat den europeiska kulturen efter ren\u00e4ssansen. Det handlade om hur tiden \u00e4r infogad i evigheten, det synliga delaktigt i det osynliga. Om detta kom han att skriva i sitt f\u00f6rsta st\u00f6rre verk, The Marble Threshing Floor<\/em>, som utkom 1956. Det han f\u00f6rst m\u00f6tte hos samtida grekiska poeter kom snart att vidgas och f\u00f6rdjupas i m\u00f6tet med den ortodoxa kristna traditionen. Betecknande nog var det en poet som \u00e4ven h\u00e4r \u00f6ppnade d\u00f6rren och drog in honom i den ortodoxa kyrkan: Symeon den Nye Teologen (959\u20131022). <\/p>\n\n\n\n

Sherrard upptogs genom dop i den grekisk-ortodoxa kyrkan 1956, och kom nu att alltmer gripas av denna traditions mest sublima r\u00f6ster, de som talar om skapelsen som en brinnande buske, flammande av elden fr\u00e5n Guds oskapade energier, men utan att f\u00f6rt\u00e4ras. I synnerhet kom Sherrard att uppskatta Maximos Bek\u00e4nnaren och dennes teologi om det skapades logoi<\/em>, den inre princip som f\u00e5r allt skapat att bli sig sj\u00e4lv genom att dras in i enheten med Gud. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Det som med tiden alltmer grep Sherrard var den sida av delaktigheten som inte i f\u00f6rsta hand \u00e4r vertikal<\/em> \u2013 tidens intr\u00e4ngande i evigheten, det synligas i det osynliga \u2013 utan horisontell<\/em>: den organiska och livgivande enheten mellan alla m\u00e4nskliga varelser och hela den \u00f6vriga naturen. F\u00f6r Philipp Sherrard tillh\u00f6r de varandra p\u00e5 ett s\u00e5 intimt s\u00e4tt att man till och med kan tala om att \u201dden ene \u00e4r den andre\u201d. Han \u00e5terkom ofta till n\u00e5gra ord av poeten Seferis \u2013 som han kom att l\u00e4ra k\u00e4nna personligen \u2013 i ett av deras samtal:<\/p>\n\n\n\n

Jag vet att jag aldrig n\u00e5gonsin under hela mitt liv kommer att kunna s\u00e4tta ord p\u00e5 det jag vill ge uttryck f\u00f6r: naturens enhet med den enkla m\u00e4nskliga kroppen.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Philip Sherrard kom att \u00e4gna den senare delen av sitt liv och sitt f\u00f6rfattarskap \u00e5t konsekvenserna av den vision som p\u00e5 ett tv\u00e5faldigt s\u00e4tt, genom den grekiska poesin och den ortodoxa traditionen, b\u00f6rjat \u00f6ppna sig f\u00f6r honom p\u00e5 1940-talet. De tv\u00e5 sista \u00e5rtiondena av sitt liv tillbringade han n\u00e4stan uteslutande p\u00e5 Katounia, den egendom han f\u00f6rv\u00e4rvat tillsammans med sin grekiskf\u00f6dda hustru i sitt andra \u00e4ktenskap, p\u00e5 den grekiska \u00f6n Euboea. Tillvaron h\u00e4r innebar f\u00f6r honom \u201den v\u00e4g tillbaka till v\u00e5rt ursprung\u201d, som han uttryckte det; \u201dett \u00e5terv\u00e4ndande till v\u00e5r f\u00f6rsta enkelhet \u2026 en plats av f\u00f6runderlig klarhet\u201d. Men som Kallistos Ware skriver: \u201d\u00c4ven om Katounia gav Philip avskildhet och stillhet fanns det inget eskapistiskt \u00f6ver hans tillvaro d\u00e4r. Tv\u00e4rtom blev han under sina sista \u00e5r alltmer oroad \u00f6ver den ekologiska kris som hotade m\u00e4nskligheten. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r om detta han skriver med profetisk insikt i de tv\u00e5 b\u00f6cker som vi l\u00e4ser i denna blogg under fastetiden, The Rape of Man and Nature<\/em> och Human Image: World Image<\/em>. B\u00f6cker om vilka Kallistos Ware s\u00e4ger: <\/p>\n\n\n\n

De tillh\u00f6r de f\u00e5 b\u00f6cker som jag l\u00e4ser inte bara en g\u00e5ng, men m\u00e5nga. Och om jag g\u00f6r det \u2013 om hans verk har f\u00f6r\u00e4ndrat mitt liv s\u00e5 som de f\u00f6r\u00e4ndrat andras liv \u2013 \u00e4r det framf\u00f6r allt f\u00f6r att han sj\u00e4lv levde det han l\u00e4rde.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n

\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vem var egentligen Philip Sherrard (1922\u20131995), denne engelske poet och teolog, som kom att leva en stor del av sitt liv i Grekland, och av sin v\u00e4n, metropoliten Kallistos Ware, beskrivs som “en profet f\u00f6r v\u00e5r tid, vars bevingade ord \u00e4r riktade mer till v\u00e5rt tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundrade \u00e4n till det tjugonde \u00e5rhundrade i vilket han […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10162","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10162","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10162"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10162\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10181,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10162\/revisions\/10181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10162"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10162"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10162"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}