<\/p>\n\n\n\n
Det finns en gudomlig s\u00e5v\u00e4l som en m\u00e4nsklig form av extas.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
S\u00e5 beskriver Philip Sherrard den \u201dtv\u00e5-v\u00e4gs-aff\u00e4r\u201d som utg\u00f6r sj\u00e4lva k\u00e4rnan i Kristusmysteriet: f\u00f6reningen av m\u00e4nskligt och gudomligt i en och samma person, Jesus fr\u00e5n Nasaret. Inneb\u00f6rden av grekiskans ekstasis<\/em> \u00e4r att \u201dg\u00e5 ut ur\u201d. Inkarnationen inneb\u00e4r att s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniska som Gud g\u00e5r ut ur sig sj\u00e4lva f\u00f6r att f\u00f6renas med den andre. Men inte bara s\u00e5 att de tv\u00e5 naturerna binds samman f\u00f6r att existera sida vid sida. D\u00e5 skulle det inte handla om en verklig f\u00f6rening. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6reningen av de tv\u00e5 i Kristus \u00e4r s\u00e5dan att de d\u00e4refter \u00e4r oskiljaktiga. Det inneb\u00e4r att det m\u00e4nskliga, inklusive kroppen, \u00e4r ouppl\u00f6sligt f\u00f6renat med Guds eviga natur. Det \u00e4r inte bara det gudomliga som genomtr\u00e4nger det m\u00e4nskliga; det m\u00e4nskliga genomtr\u00e4nger p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt det gudomliga. Sherrard skriver:<\/p>\n\n\n\n
I Kristus \u00e4r det gudomliga m\u00e4nskligt och det m\u00e4nskliga gudomligt.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
F\u00f6r Sherrard \u00e4r denna f\u00f6rening s\u00e5 fullst\u00e4ndig att \u201dden ene tillh\u00f6r den andre\u201d. Men aldrig s\u00e5 att det sker en sammansm\u00e4ltning, en mix, av de tv\u00e5. Den djupa intimiteten till trots f\u00f6rblir vars och ens identitet or\u00f6rd. Inkarnationens \u00f6msesidighet \u2013 Guds m\u00e4nskligg\u00f6rande och m\u00e4nniskans gudomligg\u00f6rande \u2013 beskrivs b\u00e4st, menar Sherrard, med det grekiska ordet perichoresis<\/em>. Det uttrycker hur det oskapade och det skapade, p\u00e5 samma g\u00e5ng och p\u00e5 samma s\u00e4tt, genomtr\u00e4nger varandra. <\/p>\n\n\n\n
Och dessutom: det \u00e4r genom sin f\u00f6rening med varandra som de tv\u00e5, Gud och m\u00e4nniska, f\u00f6rverkligar en potentialitet som finns i den egna naturen. Sherrards dj\u00e4rva teologiska tanke, helt i linje med de grekiska f\u00e4derna, \u00e4r allts\u00e5 att s\u00e5 som m\u00e4nniskan n\u00e5r sin fulla potential f\u00f6rst genom gudomligg\u00f6relsen, full\u00e4ndas det gudomliga genom “m\u00e4nskligg\u00f6randet”. D\u00e4rf\u00f6r menar flera kyrkof\u00e4der att inkarnationen var en del av Guds eviga plan oberoende av m\u00e4nniskans fall, \u00e4ven om fallet givetvis p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt kom att p\u00e5verka hur det eviga Ordet blev m\u00e4nniska vid en given tidpunkt i historien.\u00a0Philip Sherrard skriver:<\/p>\n\n\n\n
Att Gud transcenderar sin egen transcendens i en ut\u00e5tg\u00e5ende r\u00f6relse d\u00e4r han blir immanent i sin egen skapelse, kan fr\u00e5n en sida sett tyckas inneb\u00e4ra en begr\u00e4nsning av det gudomliga. Men fr\u00e5n en annan sida sett r\u00f6r det sig om en akt utan vilken det gudomliga skulle f\u00f6rbli ofullst\u00e4ndigt. <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Vad som tar form genom denna \u00f6msesidiga perichoresis<\/em> \u00e4r inget mindre \u00e4n \u201dett nytt s\u00e4tt att vara\u201d: i Kristus handlar Gud p\u00e5 m\u00e4nskligt vis och m\u00e4nniskan p\u00e5 gudomligt vis. <\/p>\n\n\n\n
Detta nya s\u00e4tt att vara \u00e4r varje m\u00e4nniskas kallelse.<\/p>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Det finns en gudomlig s\u00e5v\u00e4l som en m\u00e4nsklig form av extas. S\u00e5 beskriver Philip Sherrard den \u201dtv\u00e5-v\u00e4gs-aff\u00e4r\u201d som utg\u00f6r sj\u00e4lva k\u00e4rnan i Kristusmysteriet: f\u00f6reningen av m\u00e4nskligt och gudomligt i en och samma person, Jesus fr\u00e5n Nasaret. Inneb\u00f6rden av grekiskans ekstasis \u00e4r att \u201dg\u00e5 ut ur\u201d. Inkarnationen inneb\u00e4r att s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniska som Gud g\u00e5r ut ur sig sj\u00e4lva […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-10006","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10006","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10006"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10006\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10027,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10006\/revisions\/10027"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10006"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10006"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10006"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}