Enhetens apostel
Under en månadslång vistelse i benediktinklostret i Amay–sur–Meuse i Frankrike (de munkar som i dag lever i Chevetogne i Frankrike) tändes visionen om en andlig enhet mellan kristna hos den franske skolläraren och prästen från Lyon, Paul Couturier (1881–1953). Några ord av Metropoliten Gorodetsky i Kiev blev nu hans livsmotto: Skiljemurarna sträcker sig inte så långt som till himlen.
Det var Paul Couturier som 1935 tog initiativ till att den bönevecka för kristen enhet som varje år infaller den 18–25 januari, blev en angelägenhet för kyrkor över hela världen. I dag firas böneveckan vid samma tid i 120 länder och är världens största ekumeniska manifestation.
Paul Couturier företrädde en vänskapens och Andens ekumenik. Han menade att vägen till en enhet bortom artighetsfraser är att kristna vågar lyfta blicken från sina egna små världar. Vi måste lära känna varandras traditioner och spiritualitet, smärta och glädje – inte enbart besöka varandras gudstjänster, sa han.
Sin personliga erfarenhet av en vänskapens ekumenik hade han fått i mötet med de tusentals ryssar som på 1920-talet kom till Lyon på flykt undan bolsjevikerna. Det var hans första möte med en kristendom som inte var romersk-katolsk. Hans hjärta öppnades för skönheten i dessa människors gudstjänst och hängivenheten i deras tro. När han bistod flyktingarna i deras utsatthet var han inte bara givare utan i lika hög grad mottagare.
Paul Couturier kom att ägna sitt liv åt att oförtröttligt arbeta för kyrkans synliga enhet. Året innan sin död förärades han titeln arkimandrit av det antiokenska ortodoxa patriarkatet, som ett erkännande av den ekumeniska vision han varit ett vittne om.