“Och av kraften i Motsägelsen”

Återigen molnet. ”Ett moln tog honom ur deras åsyn.” 

I öknen ledde Herren sitt folk ”i en molnpelare för att visa dem vägen”. 
På Tabors berg ”sänkte sig ett lysande moln över dem”.

Molnet är dubbeltydigt. Det motsäger. Döljer och uppenbarar. Skymmer och visar vägen. Kristus har intagit sin plats på Faderns högra sidan. Och: ”Han har gett oss en plats i himlen.”

Kristi himmelfärdsdag är början på vårt fördolda liv med Kristus hos Gud. ”Sträva efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Faderns högra sida.” Att ha blicken vänd mot himlen, där Kristus sitter på Faderns högra sida, kallas kontemplation. 

Martin Lönnebo, vars begravningsmässa i dag firas i Linköpings domkyrka, skriver:

Här är landet
som ständigt måste beskrivas
i ord som inte finns.
Gnistorna faller genom stenen
aftonstjärnans ljus silas genom kristallen
och upplyser klart
vägen som inte finns.
Likt norrsken flammande Ja och Nej.
Och av kraften i Motsägelsen
lyfts själen som en väldig örn,
seglande ut över
den sista branten.