Det inre dramat

 
Fredag. Vi ber på nytt med orden ur Psaltaren 22: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig.
Är han verkligen övergiven av Gud?
Det finns frågor inför vilka vi gör klokt att stillna. De kan varken besvaras med ett entydigt ja eller nej.
På korset utspelar sig inte bara ett trinitariskt drama, men också ett drama inom Sonen. I honom är mänskligt och gudomligt förenat, utan förväxling och sammanblandning. I liv och i död. Han är nu utblottad på sin gudomliga makt och härlighet, utlämnad åt synden, döden och förbannelsen – men inte utblottad på sin gudom.
Den enhet som av evighet råder inom den heliga Treenligheten splittras inte ens på korset. Gud kan aldrig överge Gud. Och likväl ropar Jesus: Min Gud, min Gud, varför…?
Inför mysteriet i strikt bemärkelse återstår finns bara en rimlig hållning: att falla ned i tillbedjan.